Jag säger det alltid, säger det ofta men skriver det oftare!
Du har alltid ett val. ALLTID.
du kan känna si eller så, du kan påstå att du kan inte ändra dina känslor.
Visst, jag köper det. det gör jag verkligen. Men det finns val.
Du vet ju vad som är rätt och fel även om du är kär eller?! Du tappar inte din IQ bara för du har fjärilar i magen...
Att skylla på kärleken, till att man gör misstag, är lika illa som att skylla på alkoholen.
Du har alltid val. Du kan välja! du kan styra dina egna ben bort, låsa dina läppar och inte svara. Du kan svika dina känslor för att sedan inse att det var inte du som förlorade utan vann.
Sunt förnuft kallar jag det.

Jag hade fel.
jag har fel.
Det finns något, som du bara inte kan välja bort. Enligt mej då.
Minnerna. Såren.
Det som har hänt.
Det läger sej sådär lagom in till hjärtat och skaver bara när det är som mest olägligt.
hade vi kunnat välja bort våra dåliga upplevelser, hade vi ju gjort det eller? Eller är vi så korkade.
Jo, en del är ju det.
Men jag kan säga er, att jag är inte så dum. varför skulle jag vilja minnas något som bara tryckt ner mej, som inte gav mej något? varför i helvette?
nej. jag är inte dum.
Jag har inget val. Det handlar om att bearbetat och accepterat.
Det handlar om att laga hålen, det handlar om att läka sren, det handlar om tid.
Det handlar om att kunna ta emot hjälp, du klarar det inte själv.