blabla

och om något gör mej vacker så är det du,
och allt jag vill är att var hos dej nu.
bästa platsen i världen är hos dej,
inget kan då hindra mej.
oövervinnerlig och stolt och uppsträck,
hade en puss och en kram räckt.
Jag behöver egentligen inte mer,
men du ger mej massor som inte alla ser.
som leendet jag bär och som stegen jag tar,
jag kan inte räkna utan dej i mina dar.
mina dagar med dej flyger iväg och finns där,
om bara alla fick känna det här,
att få vara kär,
man lever och man lär.

och ni må säga att jag förlorar något när tiden bara går,
men när jag blir gammal kommer tiden läkt mina sår.
Jag lär mej leva, hantera och missar bara sånt jag väljer att missa,
men ni som lär er dissa, vad kommer ni missa?
Kärlek är inte bara vacker och underbar,
men i slutet är de det viktigaste vi har!
Så hur ska ni göra? som inte känner och inte vill,
ni skakar på huvudet och muttrar du din dumma sill...
Men ändå lever jag och lär, jag går upprätt och jag kan somna gott,
säg mej vad är det ni har, som jag inte fått?


Kommentarer
Postat av: A

Vacker och perfekt text, du är så duktig på att få ner dina känslor i ord.

2011-11-23 @ 12:00:49
URL: http://amandakallman.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0